Innan
ni kör i gång...
... sätt er ner och försök att utröna vilket
syfte er tidning ska ha. Det kan också vara så att ni
har massa idéer om vad ni vill skriva och sedan låter
dessa idéer bli grunden till syftet. Poängen med syftet
är utröna vem man skriver för och varför.
En
bra skoltidning innehåller en blandad kompott av olika typer
av artiklar och innehåll som vänder sig till era läsare.
Alltifrån det lilla och det stora som händer på
skolan till externa nyhetshändelser, som ni också
vill debattera i er tidning.
Att kombinera bild, rubrik och text är A och O för att
ge tidningen en intressant intryck som i sin tur lockar till intressant
läsning.
Glöm
inte att efter varje nummer eller oftare, utvärdera och låta
er bli kritiserade. På detta sätt kan ni successivt förbättra
er tidning.
Att
göra en tidning handlar inte bara om att skriva och fotografera.
Att marknadsföra sin produkt och att finansiera den är
två andra viktiga måsten för att det ska fungera.
Vad
vill du säga och varför?
Vem är det som ska läsa det du skriver, vem vänder
du dig till?
Varför
är skoltidningen ett bra medium?
En skoltidning är ett bra sätt att ta upp och diskutera
problem på skolan. I en tidning kan man till exempel ta upp
allt ifrån skolmaten till hur man kan förbättra
miljön på skolan. En skoltidning innebär att man
får öva och laborera med sitt språk, lära
sig mer om bilder och journalistik. Att tillsammans göra en
tidning innebär att man tränar sig mycket på samarbete
och att jobba som ett team. Det är först när alla
gör sin uppgift man tillsammans kan göra en bra tidning.
Vad
gör en nyhet bra?
Den
berör många.
Den berör många genom att nyheten handlar om sånt
som man känner till. Kungahuset eller skola och skatt
är några bra exempel på dessa nyheter.
Den
har en lokal anknytning.
Tidningen ska försöka skriva om sånt som händer
i din närhet för att på så sätt
öka intresset för nyheten.
Den
är aktuell.
En dagstidningsnyhet lever i de flesta fall 24 timmar, sedan
tar andra nyheter vid, därför är det viktigt
att hela tiden skriva om sånt som nyligen har hänt.
Journalister brukar försöka skriva i presens för
att få känslan av att det händer just nu eller
precis nyligen. En skoltidning kanske kommer ut två
gånger per termin, då är det viktigt att
nyheterna håller så pass länge att de inte
känns gamla förrän nästa nummer kommer
ut.
Den
väcker känslor.
En bra nyhet är en stark nyhet som väcker positiva
eller negativa känslor. Lek med språket och skriv
i olika former för att locka till bästa möjliga
läsning.
Den
gör att du känner igen dig.
Om en nyhet handlar om din skola eller en annan skola har
stor betydelse för hur intresserad du blir. Försök
att alltid skriva om sånt som både du och dina
läsare har gemensamt.
Tips
och Råd
Nedan följer några allmänna tips och råd för
hur nu kan förbättra er tidning. Det är inte meningen
att våra tips ska försöka stöpa er i samma
form, utan hoppas att de kan visa på möjligheter och
uppmuntra er i ert arbete. Och kom ihåg att det är alltid
innehållet, era idéer, er kreativitet som är de
starkaste drivkrafterna. Se därför nedanstående
rader mer som en teknisk vägledning.
Språket
Undvik utländska ord om det finns svenska motsvarigheter t.
ex. skriv mejl istället för mail.
Förklara svåra ord eller använd dig av en synonym
som är enklare att förstå.
Tag bort ord som inte har en uppgift. Ex ju, så, ganska osv.
Ställ inte frågor till läsaren utan försök
besvara dem.
Konstatera med hjälp av faktiska händelser.
Skriv siffror och tal med bokstäver upp till och med tolv.
Layout
och redigering
Layouten av bilder och text är viktig dels för att locka
läsaren dels för att underlätta för läsaren
att lättare ta till sig budskapet.
Tänk på att alltid försöka eftersträva
en enkel men snygg layout.
När man redigerar innehållet i tidningen ska man undvika
att ändra den ursprungliga tanken och syftet.
Det
vanligaste program som man finner på dagens skolor är
Publisher (Microsoft) eller Page Maker (Apple). Det är svårt
att redigera tidningen i Word men det funkar. Att jobba i ett redigeringsprogram
gör att det går snabbare och enklare att färdigställa
tidningens innehåll. Observera att det underlättar om
de program ni användare för att randa text (skriva ner
text), hantera bild och redigera är kompatibla med varandra.
Låt
aldrig brödtexten vara större än tio punkter. Större
storlek är svårare att läsare och att radbryta i spalter.
Normal storlek är mellan nio och tio punkter.
Stödlinjerna i ert program är till för att användas
använd dem därför för att se till att bildblock,
textblock och rubrikblock kommer kant i kant (blockredigeringsprincipen).
Rubriker ska vara tydliga, iögonfallande och tala om för
läsaren vad som komma skall. Försök att hitta
en gemensam form för tidningen. Låt rubriker, underrubriker
och brödtext i största möjliga mån utgå
från samma typsnitt. Det kan till exempel förekomma
skillnader mellan kultur-, sport- och nyhetsrubriker. Brödtexten
är dock densamma rakt igenom hela tidningen.
Pröva gärna att skriva ingresser i de längre
artiklarna och titta gärna i andra tidningar för fler
tips.
Bildens betydelse
Bilden har kommit att bli allt viktigare för dagstidningarna.
Dels har bildkvalitén förbättrats påtagligt
och dels vet vi från undersökningar att bilden drar åt
sig läsarnas uppmärksamhet.
Bilden färgar vår inställning till nyheten innan vi
ens börjat läsa artikeln. Om du ska manipulera med bilden
glöm inte att tala om det för läsaren.
Ofta väljer bildredaktören att beskära en bild för
att förtydliga ett budskap eller för att förbättra
bildkompositionen. Genom att beskära en bild kan man medvetet
förändra budskapet.
Bilder, bildtext och källor
Det är bättre att ställa (ej ta med) en dålig
bild än att publicera. Med dålig bild menas ofta dålig
upplösning eller framför allt, en bild som saknar relevans
i förhållande till artikeln.
Försök att ta egna bilder och göra egna illustrationer
speciellt vid lokala knäck (journalistjobb). Om man vill hämta
bilder från till exempel Internet måste man tillfråga
upphovsmannen om lov.
Man
anger alltid källan till texten eller till bilden. Man kan
göra det direkt i anslutning till bild/text (vanligt vid nyhetsmaterial)
eller på en väl synlig plats på uppslaget (vanligt
vid collage eller feature). Snegla gärna på andra tidningar
för vidare tips.
Innehåll
och avsändare
En god idé att göra en innehållsförteckning
på sidan två eller tre. Förteckningen hjälper
läsaren att hitta snabbt och enkelt vilket upplevs som positivt.
Avsändare och presentation av redaktion, ansvarig utgivare
samt tryckeri bör framgå om inte annanstans så
på sidan två. Ofta vill man veta vem som står
bakom tidningen, till vem eller vilka tidningen vänder sig.
På denna sida bör också framgå vem man kan
kontakta om man till exempel vill skicka en insändare eller
har frågor om artiklar.
Tryck
och papperskvalité
Alla skolor har olika förutsättningar när det gäller
att trycka tidningen. Det är svårt att få bra bildtryck
med kopiator och försök därför hitta ett tryckeri.
Ring runt, jämför olika tryckerier och begär offerter.
Berätta att ni ska trycka en skoltidning och erbjud annonsplats.
Förhoppningsvis kan detta ge er ett bra pris och en mer attraktiv
tidning. Diskutera papperstyp, färgmöjligheter med tryckeriet,
ett enklare papper med mer tidningskänsla kan vara billigare
än ett vanligt vitt.
Kom
ihåg. Det är inte tryckkvalitén som
avgör hur långt ni går i skoltidningstävlingen.
Däremot blir tidningen mer attraktiv och lättläst |