Varför är skoltidningen ett bra medium?

En skoltidning är ett bra sätt att ta upp och diskutera problem på skolan. I en tidning kan man till exempel ta upp allt ifrån skolmaten till hur man kan förbättra miljön på skolan. En skoltidning innebär att man får öva sitt språk, hitta nya sätt att uttrycka sig på, och lära sig mer om bilder och journalistik. Att tillsammans göra en tidning innebär att man tränar sig mycket på samarbete och att jobba som ett team. Det är först när alla gör sin uppgift som man tillsammans kan göra en bra tidning.

Att göra en prisvinnande skoltidning

Först är det bra att tänka ut ett syfte med er tidning. Spåna och brainstorma kring vilka ni egentligen skriver för, och vad målgruppen är intresserad av. Skriv ner alla idéer, bra som dåliga och diskutera er fram till vad som gör just er tidning intressant.

Att tänka på: Vem skriver man för och varför?
En bra skoltidning innehåller en blandad kompott av olika typer av artiklar och innehåll som vänder sig till era läsare. Alltifrån det lilla och det stora som händer på skolan — till externa nyhetshändelser, som ni också vill debattera i er tidning. Att kombinera bild, rubrik och text är A och O för att ge tidningen ett intressant intryck som i sin tur lockar till intressant läsning.

Glöm inte att utvärdera ert jobb efter varje tidning, och ta emot synpunkter och kritik från andra elever – på så sätt förbättrar ni er hela tiden.
Att göra en tidning handlar inte bara om att skriva och fotografera. Att marknadsföra sin produkt och att finansiera den är två andra viktiga måsten för att det ska fungera.

Kom ihåg:
Vad vill du säga och varför?
Vem är det som ska läsa det du skriver, vem vänder du dig till?

Viggo Cavling

Tips från en vinnare

Lina Keilo, 21, vann tillsammans med sina medarbetare på skoltidningen Popkorn lilla journalistpriset 2007. Här är Linas bästa tips för hur du gör en grym skoltidning.

Tänk stort!

Även om ni än så länge förmodligen inte har tid eller resurser att göra reportage lika djupgående som Janne Josefsson så våga lägga ribban högt. Kanske har kommunpolitikern eller lokalkändisen i er stad inte tid att sitta ner och diskutera med er för material till ett helt uppslag, men har ni tur tar sig han eller hon säkert tid för tre snabba frågor angående ett aktuellt ämne över telefon.

Brainstorma

Ta er tid att tänka fram uppslag och artiklar. Den bästa idén eller känslan kommer troligtvis inte i klassrummet, och om den inte gör det så se till att ha med ett litet anteckningsblock.

Variera er

Att ha variation på sidorna, både vad det gäller uppslag och artiklar är viktigt. Tänk hur en ”riktig” tidning är uppbyggd och indelad i olika ämnesgrupper. Dessutom blir det ett roligare intryck om sidorna är varierade med både kortare och längre texter, stora och mindre bilder.

Satsa på bilden

Tidningsbilder är A och O. Det spelar ingen roll om man jobbar på Dagens Nyheter, Expressen eller skoltidning. Bilder hjälper till att lätta upp sidorna, förhöja texterna och inbjuder i de allra bästa fall till läsning.

Se er som vinnare

Känns det inte som att ni kan påverka? Känns mediebranschen utom räckhåll? Det är den inte! Om ni tror på er skoltidning och framför allt de reportage ni jobbar med individuellt så tror jag att chansen är stor att Lilla Journalistpriset-juryn också tror på er.

Lina Keilo

Vinnare lilla journalistpriset 2007

Vad gör en nyhet bra?

Den berör många

Den berör många genom att nyheten handlar om sånt som man känner till. Kungahuset eller skola och skatt är några bra exempel på dessa nyheter.

Den har en lokal anknytning

Tidningen ska försöka skriva om sånt som händer i din närhet för att på så sätt öka intresset för nyheten.

Den är aktuell

En dagstidningsnyhet lever i de flesta fall 24 timmar, sedan tar andra nyheter vid, därför är det viktigt att hela tiden skriva om sånt som nyligen har hänt. Journalister brukar försöka skriva i presens för att få känslan av att det händer just nu eller precis nyligen. En skoltidning kanske kommer ut två gånger per termin, då är det viktigt att nyheterna håller så pass länge att de inte känns gamla förrän nästa nummer kommer ut.

Den väcker känslor

En bra nyhet är en stark nyhet som väcker positiva eller negativa känslor. Lek med språket och skriv i olika former för att locka till bästa möjliga läsning.

Den gör att du känner igen dig

Om en nyhet handlar om din skola eller en annan skola har stor betydelse för hur intresserad du blir. Försök att alltid skriva om sånt som både du och dina läsare har gemensamt.

Karin Sörbring

Mesa inte…

…det du skäms för ska med! Känns det du skrivit jättepinsamt så ska det med! Pinsamhet är en garant för att det är bra. Får du panik vid tanken av att dina päron ska läsa så ska det definitivt med!

Våga balla ur, våga gå bananas och tänj gränser. Det är receptet på en succékrönika. Våga vara hisnande privat, det är sånt som engagerar dem som läser. Våga blotta dig helt: ”Hej, här är jag, jag opererade just bort min ena äggledare, jag är så ledsen, mitt hjärta brast i tusen bitar på operationsbordet.”

Genom att våga vara rysligt privat och öppen blir du helt klart unik och det du skriver går in i folks hjärtan. Och genom att skriva om dina svaga sidor och nojor så stärker du andra.

När det kommer till kritan så är privata grejer det enda folk vill läsa, de som hävdar att de är totalt ointresserade av folks privata förehavanden och hellre läser långa objektiva politiska utläggningar LJUGER.

Lycka till nu sötnosar.

Linda Skugge

En riktigt bra ledare…

… träffar både hjärnan, hjärtat och magen. Grunden är alltid det upplysta argumentet, att man är pålitlig i sak, men det gäller också att vara omsorgsfull med språket och det journalistiska hantverket, att undvika den politiska jargongen och att angripa ämnet utan fördomar och förutfattade meningar.

I sina bästa stunder kan en ledarsida kombinera det principiella och det personliga, argumentera logiskt och känslomässigt övertygande på samma gång. Man måste vara trogen sin övertygelse, men alltid beredd att se verkligheten i ett nytt ljus.

Niklas Ekdal

Om man verkligen har något att berätta är det viktigaste väl ändå vad man säger, inte hur man säger det?

Riktigt så enkelt är det nu inte. Vill man nå ut med vad man har att säga vinner man på att göra det på ett genomtänkt och välformulerat språk.

Oklara tankar och pratighet får läsaren att tappa intresset, felaktig användning av ord skapar missförstånd och irritation, språkfel och vårdslös stavning drar uppmärksamheten till sig och lägger sig i vägen för det som skulle berättas.
Är man å andra sidan kunnig och engagerad i sitt ämne, vet man vad det är man vill säga, då blir ofta språket både mer precist och mer uttrycksfullt.
För en tidning är språkformen viktig. De flesta läsare som upptäcker språkfel blir nämligen misstänksamma och tror att den journalist som är slarvig med språket också är slarvig med fakta. Läsaren förlorar förtroendet för tidningen.
Läsarnas förtroende är en tidnings viktigaste kapital.
Vi som arbetar i pressen vet hur uppmärksamma läsarna är. Många hör av sig när de hittat något de ogillar, och det finns de som hotar med att säga upp prenumerationen för ett språkfels skull. Mera sällan hör vi av läsare som vill tacka för en lyckad formulering eller ett bra nytt ord.
Läsarna tar helt enkelt för givet att vi skall skriva god svenska.
Det har de också rätt att vänta sig. Vi som skriver i tidningar ska ha ett både språkriktigt och levande språk. Hur vi skriver har faktiskt betydelse för svenska språket.

Catharina Grünbaum